För ett tag sen hörde jag talas om en site på Internet som hette Facebook. Denna sida blev explosionsartat populär bland människor i alla åldrar. Det kändes som att det bara var jag själv som inte hade en endaste aning om vad detta var och framförallt varför man skulle vara med där. Med tiden avmattades hysterin kring Facebook. Nyhetens behag var över, trodde jag.
Förra veckan nämnde min vän E att hon hade blivit medlem på FB. Hon tyckte att även jag borde utforska nämnda site. Senare gjorde jag slag i saken. I lördags skaffade jag mig så en inloggning på den populära sidan utan förhoppning att bli alltför exalterad. Döm om min förvåning när jag upptäckte tjusningen. Där kan man ju "prata" med ungdomsvänner och få veta veta vad de numera har för sig. Man kan hålla kontakt med människor som befinner sig på andra sidan jorden.
Sen i lördags går jag in på FB och kollar min profil varje dag. Måste ju hålla mig uppdaterad om mina vänners senaste bravader och eskapader. Tänk att jag har kunnat leva utan detta. Teknikens vägar i sannerligen outgrundliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar