Underbar vinterdag

Idag har det varit en sån där underbart härlig vinterdag när man bara vill vara ute. Skolan hade friuftsdag och jag hade förmånen att få åka till Ånnaboda med elever som ville åka pulka eller skidor. Detta innebar att även jag skulle motionera. Sagt och gjort; jag lånade skidor, pjäxor och stavar med siktet inställt på att försöka ta mig runt ett varv kring Ånnabodasjön. Kollegorna som jag hade sällskap med var mer vana att glida fram på de smala, på foten fastspända tingestarna medan jag mer tänkte på att skava mig fram i spåret.

Första fallet var ett faktum redan strax efter att skidorna satt på fötterna. Därpå följde ett antal vurpor, men skam den som ger sig. Jag fullföljde 2,5 km på en timma. Trodde ett tag att jag inte skulle ta mig runt eftersom en stav gick av (PHUUUU!!!). Tror nog att det var en festlig syn att se mig ligga ner i spåret allt som oftast, men det bjuder jag på. Kul var det.

PS: Malin!!! Kolla på styckeindelningen !!!!!

Motion

Det är ju sportlov nu som bekant. Vad passar då bättre än att ta tillfället i akt och röra på sig lite grann? Så har även jag gjort de senaste dagarna. Det har blivit några svettiga pass på friskis. Tänk att man kan känna sig så duktig efteråt! Det är märkligt. Jag tror att jag har hittat mitt sätt att få motion på. Tycker att det är roligt att ta bilturen till friskis, att tillsammans med ett antal andra människor och förhoppningsvis en inspirerande ledare utöva fysisk aktivitet.
Egentligen skulle man väl passa på att åka skidor, men sådana finns inte i min ägo så det får bli svettigt inomhus istället.
Nu väntar helgstädning så att man kan trivas ännu bättre. Imorgon vidtar repetition med nya bandet. Mys och må.

Hemma igen

Så var man tillbaka igen efter några härliga dagar i den brittiska huvudstaden. Jag bara älskar London och pulsen, människorna och hela atmosfären. Dessa dagar går till historien som minnesvärda och mysiga.
För att ta det från början så har det hela varit ungefär så här: tidigt lördag morgon satte vi oss i bilen och körde till Skavsta flygplats. Tröttheten tyngde ner ögonlocken men alla var på gott humör och förväntansfulla. Flygturen gick bra och när vi kom fram blev vi hämtade av bolaget vi hade bokat rum igenom. På bokningen stod det angivet att vi skulle ha eget badrum och kök. Döm om förvåningen när vi kliver in i ett rum som BARA består av två våningssängar. Det var bara att sätt igång klagokören för att få till något bättre. Det hela slutade med att vi, utan extrabetalning, fick flytta en trappa ner till ett rum med eget badrum och kök. Härligt tyckte vi.
På söndagen var vi i Cambridge med vännen C som har arbetat med oss på skolan. Han guidade runt oss i den mysiga lilla staden. Vilken arkitektur!!! Fick också se Cs hemstad Watford. Därefter åkte vi på typisk engelsk söndagmiddag, en Sunday rost, där vi fick träffa Cs mamma J. Vilken härlig kvinna. För första gången har jag smakat Yorkshirepudding. Hela söndagen var fantastisk och det glömmer jag aldrig.
På måndagen blev det middag med C på Brick Lane som är indiska kvarter i London. Då fick vi tillfälle att bjuda tillbaka på den gästvänlighet som visades oss på söndagen. Det har blivit lite shopping, vila, onda fötter. Har också för första gången sett vaktbytet vid Buckingham Palace.
Nu är man tillbaka igen, lite fattigare på pengar med rik på upplevelser. Jag tror att det inte dröjer så länge innan jag åker till London igen. Jag älskar ju staden som sagt.

Vilket aventyr

Sitter nu vid vandrarhemmet i norra London som har varit hem for oss nagra dagar. har traffat vannen C och hans mor J. Vi fick uppleva en carvery som ar att man valjer kottv fran kocken. En typisk engelsk sondagmiddag var det.
Har sett en hel del av staden genom bussfonster. Nu ska vi aka in igen. Hej hopp. Utforlig rapport kommer vid hemkomst.

Förväntan

Nu äntligen är det dags. Vi åker till London i natt. Jag har längtat mycket efter detta och nu bär det av. Det ska bli så mysigt att åka alla fyra och umgås i några dagar. Att träffa vännen C som bor i staden och hans mor blir trevligt.
Det ska bli en tur till Cambridge och en typisk engelsk söndagmiddag. Därutöver blir det sovmorgnar, promenader och shopping. Kanske en och annan tur till någon pub också hinns med. Rapport följer på denna plats. Måste packa nu. Ajöken.

Livet

Ute är det mängder med snö. Hela landskapet är täckt av något som ser ut som bomull. Kylan håller oss i ett järngrepp. Det är underligt att tänka sig att det under allt det vita och kalla döljer sig en massa liv som ska spira och förgylla livet om några månader. Man ser tydliga tecken nu att vi är på väg mot en ljusare tid. Det är inte becksvart på morgonen och på kvällen när man åker hem är det fortfarande ljust.

Livet känns på något sätt lättare att leva med alla dessa positiva tecken. Nu stundar sportlovet snart för lärare och elever. Hoppas att alla skidintresserade får möjlighet att susa nerför backarna eller åka på längden. Själv drar jag till London. Hoppas vi slipper snö där.

Solnedgång

Det är tid för en lång resa, en färd till ett annat land. Ett land som finns i vårt inre, osynligt och utan band. Där är ljuset ett sätt att leva, ett smycke är mörkret där. Och det största berg vi har att bestiga är att lämna vår egen värld. Det är tid för en lång resa för ett möte med HAN som är.

Dessa fantastiskt vackra ord är skriva av poeten Bo Setterlind och de utgör min favoritdikt. I dikten finns en tröst och ett hopp om att livet fortsätter i någon form fast det är solnedgång i det här livet.

Dikten inledde minnesstunden efter vännen Reijo som lämnade oss för några veckor sedan. Redan då blev jag rörd till tårar. När sedan ingångsmusiken var Albinonis Adagio blev tårflödet än större. Sedan följde en mycket värdig och vacker stund där officianten talade varmt och innerligt om den bortgångne.

Jag tror att Reijo hade varit nöjd över hur allting utvecklade sig vid minnesstunden. Nu har han inlett sin sista resa hem till Finland i en urna. På tisdag är det gravsättning i hemstaden. Önskar att du nu får sova i ro. Jag är säker på att vi ses igen någon gång, någonstans.

Söndag

Ja då har jag repat andra gången med det nya bandet. Allt gick bra och det kändes också bra. Måste bara lära mig några fler låtar men kan många redan.
Under helgen har det klarnat med detaljerna kring Rs begravning. Det blir en ren minnesstund med hans urna som kommer stå längst fram i lokalen. har aldrig varit med om något liknande. Men det blir nog fint. Nu börjar söndagsfilmen. Hej hopp.