Tankar kring Norgeattentatet

På tv rullar bilder från den norska ön Utöya där just nu 84 ungdomar har mist livet pga att en person beslutat sig för att, med berått mod, skjuta vilt omkring sig. Allt för att döda och förinta. Obegripligt, sorgligt.
Ungdomar insvepta i vita lakan... levande. Andra insvepta i vita plastsäckar... döda. Anhöriga som har fått besked. Deras barn lever. Anhöriga som har fått sitt liv slaget i spillror, ditt barn har inte överlevt. Man kan inte förstå. Hur kan sånt här ske? Vad är meningen? Hur kan en enda person leka Gud och bestämma över andras liv? Som mamma och medmänniska vill jag här rikta mitt djupaste deltagande till Norge och det norska folket. Speciellt går mina varmaste tankar till alla anhöriga som har mist sina barn. Må ni så småningom se ljuset i mörkret.

Sportlov

Oj vad tiden går. Nu är det sportlov och man kan tydligt märka att det blir ljusare och ljusare. Konstigt, men det känns lika skönt varje år. Under denna vecka har vi varit i Jämtland och pimpelfiskat. Härligt med frisk luft även om det milt sagt var mycket kallt.
Gårdagen bjöd på ett sångframträdande. Så fantastiskt fin respons jag fick. Åh vad det känns härligt.
Jag har jobbat deltid nu under ett antal veckor. Det är så skönt att ha fredagar lediga. En enorm skillnad på arbetsbördan är det faktiskt. Jag kommer njuta av varje ledig minut den här terminen. Nu får jag lite mer tid att ägna mig åt mina drömmar med allt vad det innebär.

Örebro i mediafokus

Örebro är i medias fokus dessa dagar. En kvinna försvinner spårlöst. Några dagar efter hennes försvinnande sätter hennes barn upp affischer med orden "har du sett min mamma?". Tidningarna skriver om kvinnans varanden och göranden innan hon försvann. En man misstänks för att ha med fallet att göra och begärs häktad. Polisen letar, allmänheten tipsar.
Några dagar senare kommer beskedet: polisen har hittat en styckad kropp som ligger i en plastsäck i skogen. Man gör dna-analys och kan då bevisa att det är den försvunna kvinnan man hittat i bitar.
Det här fallet rör mig djupt i själen. Kvinnans barn har inte bara förlorat en mor. Nej hela Sverige har sett på. Hon har dessutom berövats livet på det mest bestialiska sätt man kan tänka sig. Har blivit mördad och styckad.
Hur kan sånt här ske? Hur kan en människa ta livet av en annan och sedan göra sig av med kroppen på detta vidriga sätt? Ja sannerligen, det är synd om människorna som gamle Strindberg skrev.

Nya äventyr

Idag börjar vardagen igen. Efter ett par veckors välbehövlig vila har jobbet dragit igång. Nytt för mig i år är att jag kommer jobba deltid, det har jag inte gjort på länge. Det ska bli så härligt att få tid att ägna sig åt andra saker än rent jobb. Jag har så många idéer för vad jag ska göra med min nyvunna tid. Givetvis kommer det bli fokus på sången. Skivinspelning givetvis och sen skriva texter till kommande platta. Jag är så spänd på vad det här kan ge. Återkommer och berättar mer.

Bokslut

Ett nytt år, 2011. En dag som denna, nyårsdagen, är alltid som ett oskrivet blad. Likadant verje år. Ett helt nytt år ligger framför dig, okänt, fyllt av äventyr. Underligt. Det ska bli spännande att uppleva 2011 och se vad året för med sig.
Mitt 2010 har varit ett fantastiskt och oförglömligt år. Jag kommer alltid minnas 2010 som ett av de bästa i mitt liv hittills. Så mycket som har hänt. Så många nya vänner jag träffat. Så många fantastiska människor som satt prägel på mitt liv på olika sätt. Så många oförglömliga minnen som jag bär med mig så länge jag lever. För detta kommer jag för evigt vara tacksam.
Tack alla som har stöttat mig att genomföra min Talangresa under 2010. Jag är er evigt tacksam. Nu satsar jag på 2011 med nya kreativa idéer. Många tankar och planer har jag.

Humor

Adventskonsert med Örebro folkkör